Jag vill uttrycka en eloge till Maria och hennes tydlighet i denna fråga som vi nu har brottas med allt sedan Eu -inträdet 94.

Miljöpartiets grundläggande ideologi står inte emot att vi använder oss av ett överstatligt organ som Eu och ställer starka klimatpolitiska krav och detta måste vi använda oss av i dag för att ställa krav mot hela världen !

Klimatpolitiken är i dag på allas läppar och snart är väl alla övertygade om det hotet som nu finns om vi nu inte tar krafttag i denna fråga !

En nation klarar inte att ställa krav utan då krävs det en organisation som Eu som i detta fallet kan göra så mycket mer än ett enskilt land i Europa ! Tiden är knapp att få till stånd viktiga beslut inom detta område inom Eu för att påverka resterande värld och då inte minst USA ! Det vore dödgrävarpolitik att gå till Ep-parlamentsvalet / Riksdagsval för att be om ett utträde ur denna organisation som vi med all rätt på många sätt inte gillar men nu har vi en chans att ställa om Eu till att tä ännu tuffare klimatpolitiska beslut mot sina medlemsländer och ut mot världen och för att vi ska vara trovärdiga här så får vi nu bita i det sura äpplet pga att fördelarna nu överväger nackdelarna att vara kvar i denna överstatliga organisation.

Göran Larsson

En dag går mot sitt slut och det har varit en lugn och trevlig sådan utan vare sig politik eller jobb och sådana dagar behövs,, Fikade med en vän på förmiddag för att sedan vara på besök på kommunhuset och lite snack med tjänstemannen på trafiken om den framtida kollektivtrafiken och dess förutsättningar.
Alltid bra med sådana samtal . Jag hade också samtal med ekonomchefen om den kommunala ekonomin inför budget beslut i juni då jag inte deltog på tisdagens möte..

Sedan hade jag träning med mitt damlag på Korpen där vår ledare Kattja körde ett muskelpass samt spinning med oss under en timma och även om vi i dag var bara 6 personer då 10 personer var borta pga av jobb och sjukdom så är detta en väldig bra och viktig del av uppbyggnadsträningen.
Vi kommer att ha denna träning en gång till nästa onsdag och då kör vi hårt med spinning i 45 minuter.

På väg hem träffade jag kjell Hedvall i affären i city och han berättade att han varit på Gotland sett på detta med konserthus.. De träffade bla Gotlands Landshövding Marianne Samuelsson (fd Mp språkrör från Alingsås)
och diskuterade statens synsätt på detta med etableringar av teater/konsert hus...
Detta besök gjordes med anledning av vår eventuella hotell och teater/konsert hus etablering på Framnäs..
Vi han inte tala så länge då Kjell hastade till ett möte,,, ( Hur många möten går vårt kommunalråd på under ett år kan man ju undra ?) Jag själv funderade lite på detta när jag såg honom vandra bort mot mötet och funderade också lite på vart jag är på väg,,, !  Ja fortfarande brinner viljan att arbeta politiskt för gjorde det inte detta så hade jag fått lägga av nu för jag är med stora kliv på väg mot allt mer möten och det finns liksom en ensamhet i detta på något sätt som man måste klara ! Man måste sträva såsom vilken elitidrottsman som helst och jag tror fortfarande att det finns en mening med denna strävan jag fortfarande bär på att göra samhället grönare !

Kvällen avslutade jag hos min kära mor och vi såg på tv,, tillsammans ,, och pratade vardagsgrejer och politik då min mor är medlem i partiet och sitter i skattenämnden,... Hon fick chansen att klaga på den låga pentionen och de högre kostnaderna i samhället,,, Jag hoppas kunna göra något bra för denna grupp framöver och då inte bara inom äldreomsorgen utan man kanske får se på detta med vår kollektivtrafik ,, Jag ska titta på den modell som S och Mp drivit igenom i Göteborg gällande avgiftsfri för de över 65 på icke trafikintensiv tid..

Ha det gott ,,

Göran

Nu är Vallentine dagen över men jag ska kort reflektera över denna !

Jag har i dag haft möte med min fotbollstänarkollega Hanna och gjort upp om kommande träningsprogram mm för hela säsongen för det DIv dam Kållandsö GOiF som vi ska träna och jag tycker det känns inspirerande på alla sätt och vi har vait 10 till 17 på våra träningar hittintills och jag tror och hoppas att detta ska gå mycket bra .
Debatten gällande föreningsbidrag är väl lustig tycker jag då jag verkligen tycker att detta behövs för det så viktiga föreningslivet .. och det tror jag 9 av 10 håller med om  !

Sedan så bjöd jag min mor på lunch på favvo stället på 2,a etaget på willys-framnäs.
Efter detta var jag på kommunhuset och pratade lite med tjänstemän för att hålla mig lite ajour i trafik och folkhälso frågor.
Jag hade sedan ett möte med Samhällsbyggnads ordförande Jonas Sundström , då jag sitter i denna nämnd och inte kunde gå senast så han breafade mig i frågor kring..
lördagstrafiken på bussarna som är ett ettårigt projekt där vi inte tar någon avgift från de som åker och detta ska nu utvåderas och när der gäller resandet så kan man säga att denna har ökat med mellan 30 till 50 % vilket är mycket trevligt.  Detta får nu värderas och så får kommunstyrelsen säga sitt i denna fråga hur det ska göras framöver ,...
Jag är personligt glad att siffrorna pekat så positivt då jag la en del personligt arbete i att få igång det hela förra året !
Jonas breafade mig också om biosfär projektet med Götene och Mariestad .
Det händer spännande saker där ! Jag informerades om kommande plan om vår skog samt om hamnstaden mm.
Jag känner att vårt sammarbete är ömsesidigt och att det också ger mig själv mycket som politiker så jag hoppas vi kommer att kunna sammarbeta även efter kommande lokalval 2010.

Sedan så åkte jag till the forest och var på bio och det var kul på alla sätt,..

I dag ska jag ha sjukvårdsgruppsmöte på sjukhuset i Borås (SÄS)....Återkommer med info om detta !

MP i Lidköping har årsmöte på Vinbergsgatan 6 b
den 21 februari
kl 18.30

Gamla som nya medlemmar är hjärtligt välkomna och även intresserade icke medlemmar förståss !

ha det gött

Göran

Ersättare
Per-Owe Fredriksson (s)                     

Morten Ryan (s)
Cristina Kvist (v)
Göran Larsson (mp)                        Gick in som ordinarie på mötet/ ersatte Kjell Hedvall

Lars Johansson-Åhl (m)
Bengt Nilsson (c)                             Gick in som ordinarie på mötet i stället för Henrik Arthursson
Michael Malmborg (kd)                   Gick in som ordinarie på mötet i stället för Tommy Larsson


Tjänsteman                                  Kommunchef      Kenth Lindström


Tid för mötet 16.30 till 17.35

Dragning av Kenth Lindström  16,30 till 16,50

Lite uttdrag från mötet
Sedan yttrade sig bl,a ; Jag själv ....

1  Jag ville lyfta in detta med fortsatt inriktning med solceller/solfångare
2 Jag vill lyfta in fråga om att skapa mer ståplatser i Arenan


Michael Malmborg   yttrade att han vill yrka på en attsats till beslutsförslaget gällande detta !

Kenneth Lundell  yttrade sig om båda mina frågeställningar i positiva ordalag

Debatten blev kring solcellsfrågan och vi kom överrens att bifalla Michael Malmborgs yrkande med ändringen att detta ska vera ett alternativ att beräkna på i kombination med fjärrvärmen samt att man också ska beräkna på ett alternativ förutom solceller/solfångare !

Jag var nöjd med detta för då kommer detta att finnas med när slutliga ställningstagandet tas i Juni mötet

Detta blev attsatstilläget emedan man till detta gav organisationsgruppen följande tilläggs-uppdrag :

Från Carin Lexmon : Att man ska titta på möjligheter  när det gäller driftbolaget och att få in andra sponsorer,
Från Bengt Nilsson : Att man ska ta in andra föreningars ( förutom isföreningar) eventuella intresse som typ pingis, schack när det gäller Arenan
Från mig själv och Kenneth : Att man ska se på detta med att öka maxkapaciteten på hallen med åskådare ,
Nu 3500 plus 1000 sittande/stå utifrån att öka antalet stå platser  !

Själva huvudförslager bygger på att det ursprungliga förslagets Arena på 17 000 m2 sänks med ca 2000 m2 utifrån att teknik rummer tas bort inom arenan, man har tagit bort ett mindra scen utrymme, man har tagit bort det tredje etaget för omklädningsrum mm, man har krymt ihop hallen ngt men bibehåller den av Svenska bandyförbundet bestämnda distans från mållinje till vägg , man har minskat vinklingarna på de båda huvudläktarna som gör att hallen kan krympa något på de båda långsidorna oxå ! man tar inte med loger mm !
Vi tar nu också med föreningslivet intresse för loger, restaurang......
Förprojektering på mark och byggnad ( 80% av kostanaden) som ska göras efter beslut i fullmäktige den 25 februari t o m maj kravas med att det slutliga beslutet om genomförande göres på junifullmäktige 2008.

Det som är inriktningen är ju kostnads kalkylen som låg på ca 235 milljoner med en drift kostnad på 17 till 20 millioner beräknat på Sparbankens 70 millioner ,,,

Vi beräknar att vi med kvadratmeter besparingen samt annat som att man ska spara på värmen i hallen och temperera vid behov !
(I Västerås som har en bublikkapacitet på nästan 6000 så ligger man på ca 10 grader under bandymatcher.).
Ska komma ner i 3 till 5 millioner i drift och det är just detta vi vet när beräkningen är klar till mötet i juni och detta kommer att vara en viktig parameter för set slutliga ställningstagandet !

Det var ett bra möte och bra samtalston och det leddes bra av Marita Bengtsson.
Till detta så ska vi nu utreda när det gäller att hela ågårdsområdet ska ingå i det kommunal ägda bolaget .
Jag stälde lite frågeställningar till detta om man kunde utreda bara arenan för sig men svaren om att allt hör ihop gjorde att jag nöjde mig med detta i nuläget !

mvh

Göran Larsson

I kväll hade jag möte i min egna styrelse i Mp skaraborg inför årsmötet den 9 mars 2008.
Det var trevligt och vi var överrens i  det mesta och vi avslutade med att äta tillsamms på ett av Falköpings Motell.

- en sammanfattade översättning av The definition of Partnering as a Wittgenstein Family-Resemblance concept2

Partnering är ett komplext begrepp som beskrivs på en mängd olika sätt. Frånvaron av gemensam definition har förklarats med att begreppet ej hunnit mogna. Denna uppsats opponerar ett sådant resonemang och hävdar att komplexa begrepp som partnering inte går att definiera på traditionellt sätt. Istället presenteras en alternativ metod för att definiera partnering med hjälp av matematikern och filosofen Ludwig Wittgensteins tankar.

I likhet med många andra skrifter om partnering har denna studie identifierat ett antal återkommande "nyckelfaktorer".3 Det finns dock en tendens hos författare att blanda ihop generella förutsättningar, komponenter och mål angående begreppet. För att kunna definiera partnering bör fokus läggas på komponenterna.

Utifrån litteraturgenomgången kan följande uppdelning göras:

Generella förutsättningar Ledningens stöd

Tillräckliga resurser

Komponenter Tillit

Ömsesidig förståelse/Gemensamma mål Incitamentskontrakt

Relationsskapande aktiviteter

Regelbundna strukturerade möten

Moderator

Välja medarbetare

Förutbestämd metod att lösa tvister

Öppenhet mellan parterna

Mål Kontinuerlig utveckling

Det finns många teoribildningar kring begreppet tillit i affärsrelationer såsom skrämsel-, kalkyl-, relations- och organisationsbaserade. I regel hävdas att tillit är önskvärt i affärsrelationer för att reducera transaktionskostnaderna. Det kan beskrivas med att parter som inte litar på varandra behöver till en större grad reglera affärsrelationen i ett kontrakt. Tillit bedöms vara särskilt viktigt i partnering då kontraktet är tänkt att lämnas mindre komplett för att uppnå flexibilitet i genomförandet. En vidare fråga är hur tillit uppkommer. Teorin menar att det kan baseras på ett gott rykte, uppstå spontant eller utvecklas genom återkommande interaktioner. Det sistnämnda grundas i insikten att båda parter tjänar på samarbete.

Ett realistiskt antagande är att företag på lång sikt främst försöker maximera sin vinst. Det medför en grundläggande konflikt mellan beställarens och entreprenörens mål iom att högre ersättning till entreprenören innebär högre kostnader för beställaren.

1

Partneringlitteraturen beskriver ofta grundtanken i konceptet som en vinna-vinna situation, där uppfyllelse av företagets egna mål också uppfyller det gemensamma målet. Med ovanstående, verklighetsförankrade antagande om vinstmaximering är denna grundtanke en omöjlighet. Antagandet utesluter dock inte gemensamma mål. Även om företagen har motstridande ekonomiska intressen kan de ändå förenas i gemensamma mål såsom säkerhet, bra kommunikation, god arbetsmiljö mm. Dessa underordnade mål är av stor vikt för att partnering ska fungera. I framtagandet av en gemensam målbild för projektet erhålls förhoppningsvis en bättre förståelse av och ömsesidig respekt till motparten.

Partnering mellan beställare och entreprenör har beskrivits som ett "gentlemen´s agreement", vilket inte skulle fordra något skrivet kontrakt. Detta kan vara en vacker tanke men framstår som något naivt och knappast användbart i byggbranschen. Generellt finns det tre typer av kontrakt som medför olika incitament

1. - Fastpris


2. - Löpanderäkning


3. - Incitamentskontrakt

Fastpriskontraktet ger entreprenören incitament att dra ned på sina kostnader för att maximera sin vinst. I ett löpanderäkningskontrakt har däremot entreprenören inga incitament att hålla nere kostnaderna. Teorin förutspår att det sistnämnda kontraktet med större sannolikhet levererar en dyrare produkt men med bättre kvalitet än fastpriskontraktet. Incitamentskontrakten kan betraktas som en mellanform av de två ovannämnda kontraktsformerna genom att en eventuell avvikelse från ett förutbestämt pris delas mellan parterna. Därigenom ska entreprenören få incitament att beakta såväl kostnad som kvalitet. Ekonomiska incitament kan också ges för andra viktiga ändamål såsom tid för genomförande, kvalitet, säkerhet, teknikutveckling, samarbete och lägre resursutnyttjande. I dessa fall får entreprenören en penningbonus eller ett avdrag om en förutbestämd nivå över- eller underskrids.

Resonemanget ovan ger intrycket att incitament är att föredra i alla kontrakt. Det är inte en invändningsfri åsikt. Experimentell ekonomi4 har visat att kontrakt utan ekonomiska incitament i vissa fall genererar bättre resultat. Andra incitament än pengar som t ex personlig utveckling, inflytande, kvalitetsmedvetande, meningsfulla uppdrag är ofta undervärderade. Sådana självförverkligande incitament för att arbeta hårdare framställs många gånger som en av fördelarna med partnering.

Nyckelpersonerna i projektet från både beställare och entreprenör rekommenderas att träffas så snart som möjligt för att lära känna varandra och skapa gemenskap/laganda. Den första mötet hålls företrädesvis på en neutral plats och har karaktären av en trivselträff.

De gemensamma målen bör regelbundet följas upp om de ska ha något syfte. Detta är tänkt att göras av den tillsatta partneringgruppen. De regelbundna mötena ska även utgöra ett forum för problemlösning och förbättringsförslag från alla nivåer hos bägge parter. För att erhålla en flexibel organisation ska gruppen ha mandat att fatta snabba beslut.

2

En extern moderator rekommenderas leda partneringgruppens möten för att få ut det mesta möjliga ur sammankomsterna. Dennes roll kan beskrivas som en neutral diskussionsledare, vars uppgift är att se till så bägge parters synpunkter kommer fram på ett balanserat sätt. Moderatorns närvaro sägs vara viktigast vid de första mötena. Det är sannolikt positivt om moderatorn har erfarenhet av partnering för att på ett bättre sätt introducera konceptet för de mindre erfarna.

Eftersom partnering förutsätter en nära relation mellan beställare och entreprenör är det än mer betydelsefullt med en god relation mellan personerna involverade i projektet. Ett lyckosamt genomförande uppnås lättare om deltagarna från början har en positiv attityd till varandra och partnering. För att få "de rätta personerna" i partneringgruppen bör ledamöterna handplockas. Det bör också finnas ett förutbestämt tillvägagångssätt att ersätta personer som inte passar in i gruppen.

Dyra domstolsprocesser i den amerikanska byggbranschen under 1980-talet var vanliga och det påstås att partnering uppkom för att slippa detta. Partneringlitteraturen förespråkar därför en förutbestämd problemlösningsmetod. Problem uppstår vanligtvis i byggnadsprocessen och dessa kan antingen lösas konstruktivt eller destruktivt. Det destruktiva förfarandet karakteriseras av att endast en part står som vinnare, vilket är utmärkande för domstols- eller skiljenämndsbeslut. Alternativt kan parterna diskutera sig fram till en lösning och samtalet bör föras på den nivå i organisationen där problemet uppstod, vanligtvis på den operativa nivån. Endast om tvisten inte kan lösas inom några dagar ska den föras upp till nästa nivå i organisationerna.

Båda parterna bör vara villiga att dela med sig av sin projektsrelaterade information, vilket förhoppningsvis ska medföra dels bättre förståelse för varandra och en större möjlighet att bidra med förbättringar. Förståelsen för varandras problem är även tänkt att underlätta kompromisser. Öppen redovisning av projektets ekonomi tycks vara en faktor där öppenhet är särskilt påkallat.

Efter ovan presentation av partneringkomponenterna, skall nu Ludwig Wittgensteins tankar introduceras för att hjälpa oss komma närmare en definition av det komplexa begreppet partnering.

3

Ludwig Wittgenstein var av uppfattningen att det inte finns något universellt gemensamt drag för komplexa begrepp. Han såg istället serier av likheter och relationer mellan olika utformningar av t.ex. partnering. Wittgensteins klassiska exempel görs med begreppet spel. Det finns mängder av aktiviteter som kategoriseras under benämningen spel men de saknar en gemensam nämnare. I jämförelser av spel kan vi utgå från bordspel och sedan gå vidare till kortspel, där det finns många likheter men samtidigt faller många bort och nya tillkommer när vi för tanken vidare till bollspel. Tennis, liksom fotboll har en stor uppsättning regler dock med vissa skillnader men när ett barn bara kastar en boll i luften existerar inga regler. Ett komplicerat nätverk av överlappande relationer ingår i kedjan av spel men det finns ingen gemensam nämnare som förekommer i alla utformningar. Wittgenstein kom att kalla detta angreppssätt för familjelikhet. I en familj har vissa av medlemmarna "samma" näsa medan andra har "samma" hårfärg och några går på "samma" sätt men det finns ingen karateristiska som alla innehar.

Utifrån den föreliggande litteraturstudien (hänvisning till originalskriften) framgår det att samtliga studerade rapporter nämner tillit och ömsesidigförståelse/gemensamma mål som viktiga komponenter i partnering. Detta tyder på att dessa två komponenter är nödvändiga i alla former av partnering men icke tillräckliga. För att kunna applicera Wittgensteins familjelikhets metod bör en lätt modifiering göras, nämligen att tillåta för två gemensamma nämnare. Det kan då skapas ett nätverk av överlappande komponenter runt de alltid återkommande tillit och ömsesidigförståelse/gemensamma mål. Partnering kan nu beskrivas som en "blomma" där blommans centrum består av de två nödvändiga komponenterna medan övriga kan ses som kronblad. Bladen symboliserar olika utformningar av partnering enligt Wittgensteins modell och blomman som helhet utgör "familjen" av olika partneringvarianter.

Regelbundna strukturerade möten

Moderator Tillit Ömsesidig förståelse/ gemensamma mål Välja medarbetare Incitaments- kontrakt Relations- skapande aktiviteter Förutbestämd metod att lösa tvister Öppenhet

4

Partnerskap ex 2

TrenUrbanoprojektet

Den ovan beskrivna strukturen utgör en praktisk tillämpning av Wittgensteins vaga familjelikhets metod för att definiera komplexa begrepp. Olika varianter av partnering kan fångas inom i denna struktur, vilket visas i följande två exempel.

Det första exemplet är hämtat från byggandet av KappAhls servicekontor. Beställare var KF fastigheter och entreprenör var NCC. Förutom tillit och gemensamma mål innehöll partnering incitamentskontrakt, regelbundna strukturerade möten och öppen redovisning. Partnering varianten redovisas med en punktlinje i fig. 2.

Det andra exemplet är ett anläggningsprojekt, Tren Urbano projektet i Puerto Rico. Beställare var Puerto Rico:s Vägverk och entreprenör var Siemens Transit Team. Förutom tillit och gemensamma mål innehöll partnering moderator, regelbundna strukturerade möten och relationsbyggande. Denna variant av partnering redovisas med en heldragen linje i fig. 2.

Tillit

Gemensamma mål

Välja medarbetare

Incitaments-

kontrakt

Relations-skapande aktiviteter

Förutbestämd metod att lösa tvister

Regelbundna strukturerade möten

Öppenhet

Moderator

Partnerskap ex 1

KappAhls kontor

5

I denna uppsats har två påståenden gjorts. För det första bör en distinktion göras mellan generella förutsättningar, komponenter och mål angående partnering. Fokus ska ligga på komponenterna för att förstå vad som är unikt med begreppet. Det andra påståendet är att komplexa begrepp som partnering inte kan definieras på ett traditionellt sätt dvs. med en beskrivning av nödvändiga och tillräckliga villkor. Istället föreslås en alternativ ansats utvecklad av Ludwig Wittgenstein, där ett begrepp förstås genom att betrakta dess nätverk av överlappande komponenter. Dessa komponenter är funna genom en litteraturgenomgång, som visar att tillit och ömsesidigförståelse/gemensamma mål är ständigt återkommande. Utöver dessa tillkommer komponenter som tillsammans utgör "familjen" av partnering.

Detta sätt att betrakta varianter av partnering öppnar upp för vidare studier. Förslagsvis skulle metoden kunna avgöra vilka komponenter under givna förutsättningar som genererar efterfrågade mål. Genom att undersöka partnering från Wittgensteins ansats, illustrerad i partneringblomman, bör det även vara möjligt att identifiera nya varianter av begreppet som kan fungera ännu bättre och kanske ge uppslag till fler komponenter som bör inordnas i modellen. Det är betydelsefullt eftersom partnering är ett mångfacetterat och flexibelt begrepp.

Partneringblomman kan även utgöra en gemensam utgångspunkt för att betrakta partnering och därigenom förbättra kommunikationen kring begreppet.

Uppsatsen syftar inte till att bidra med rekommendationer hur partnering ska genomföras, inte heller ges några ställningstaganden huruvida partnering är bra eller inte. Bidraget är istället inriktat på hur begreppet ska definieras, förstås och utvärderas. Det första klargörandet, att partnering inte kan definieras på ett traditionellt sätt, kan uppfattas som ett steg tillbaka i utvecklingen mot att förtydliga begreppet. I sådana fall bör det ses som ett nödvändigt steg tillbaka för att komma in på rätt väg. Efter konstaterandet att komplexa begrepp inte går att definiera kan en ny och mer rättvisande utgångspunkt tas i Wittgensteins tankar. Hans teorier resulterar slutligen i partneringblomman som utgör ett mer fruktbart betraktelsesätt av det mångfacetterade begreppet.

I en upphandlingssituation har beställaren alltid möjligheten att själv definiera precis hur partnering ska genomföras, dvs. dennes uppfattning av begreppet. Tillvägagångssättet rimmar dock illa med hela samarbetskonceptet, där beslut fattas tillsammans. Istället kan partneringblomman presenteras i förfrågningsunderlaget och beställaren föreslå vilka kronblad som anses viktiga. Genom detta förfarande erhålls en gemensam utgångspunkt för vidare diskussioner om hur entreprenör och beställare tillsammans kan utforma sin variant av partnering, deras gemensamma partneringblomma.

Därutöver underlättar partneringblomman utvärderingar av konceptet. När en person säger att partnering är bra eller dåligt, vad lägger denne då in i begreppet? Det är mycket möjligt att han/hon inte har samma uppfattning av partnering som nästa person. Partneringblomman gör det möjligt att utvärdera partnering variant 1 (som inkluderar blad 1,2,3) mot partnering variant 2 (som inkluderar blad 3,4,5).

6

Jag kommer kandidera till Europaparlamentsvalet !
Jag vill att vi ska var den tuffa gröna oppositionen i Eu och motverka överstatlihet mm
mvh
Göran

Kalender inför valet till Europaparlamentet 2009

Valdagen infaller på en söndag i maj/juni. Parlamentet beslutar om valdag under 2008.

2008

1 mars

Valmyndigheten tar fram statistik över röstberättigade. Statistiken används när beslut ska fattas om indelning i valdistrikt och valkretsar.

1 december

Sista dag för länsstyrelsen att besluta om indelning i valdistrikt. Länsstyrelsens beslut går att överklaga hos Valprövningsnämnden.

2009

2 mars

Ansökan om registrering av partibeteckning ska ha kommit in till Valmyndigheten.

Sista dag som partierna ska ha anmält att deras partivalsedlar ska läggas ut i alla lokaler där man kan rösta. Detta gäller endast för partier som fått mer än 1 % av rösterna i hela landet i något av de två senaste valen till Europaparlamentet.

Början av mars (datum fastställs senare)

Partierna ska meddela att deras kandidater ska vara anmälda.

Partierna ska senast beställa valsedlar för att få leverans senast 45 dagar före valdagen. Valsedlar kan beställas även efter detta datum, men utan 45-dagarsgarantin.

Mars

Valmyndigheten skickar brev till alla EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige. De kan anmäla alternativt avanmäla att de vill finnas med i den svenska röstlängden vid valet till Europaparlamentet.

April

Valmyndigheten skickar ut information och brevröstmaterial till alla utlandssvenskar.

Dagarna före valdagen

45 dagar före

Brevröst får göras i ordning och skickas från utlandet.

30 dagar före

Rösträtten bestäms efter de uppgifter om folkbokföring som finns i Skatteverkets register.

Sista datum för utlandssvenskar som varit utvandrade i mer än 10 år att lämna in anmälan till Skatteverket om de vill tas upp i röstlängden.

Unionsmedborgare som vill rösta i Sverige ska ha anmält sig till röstlängden.

24 dagar före

Svenska ambassader och konsulat får börja ta emot röster.

Första dagen som budröst får göras i ordning.

18 dagar före

Väljare som är bosatta i Sverige bör ha fått sitt röstkort.

Förtidsröstningen startar.

12 dagar före

Om väljaren tycker att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter finns det möjlighet att skriftligen begära rättelse hos länsstyrelsen. Begäran ska ha kommit in till länsstyrelsen senast den här dagen.

Dagen före

Länsstyrelsen ska senast den här dagen meddela tid och plats för den slutliga rösträkningen.

Röster som tagits emot på svenska ambassader och konsulat ska vara framme hos Valmyndigheten.

Valdagen

Vallokalerna är öppna mellan kl. 08:00 och 21:00. På vissa ställen har man kortare öppettider. Tiderna står på röstkortet.

Rösterna räknas en första gång i vallokalen. Resultaten från valnatten är preliminära.

Dagarna efter valdagen

Dagen efter

Sista dag som en brevröst kan tas emot hos Valmyndigheten.

Länsstyrelsen börjar den andra räkningen av rösterna, dvs den slutliga rösträkningen. Då räknas även personrösterna.

Onsdagen efter

På onsdagen efter valdagen räknar kommunernas valnämnder sena förtidsröster.

Inom 10 dagar

Den som vill överklaga valet ska senast tio dagar efter det att valet avslutades lämna in en skrivelse till Valmyndigheten. Valet till Europaparlamentet avslutas genom att Valmyndigheten meddelar resultatet i Post- och Inrikes Tidningar.