Jag blev mycket bestört när jag hörde att skogshyddan brunnit ner och vi var många ledsna människor som besåg den till stora delar nedbrända byggnaden i går kväll. Jag träffade min farbror där som verkligen med ledsnad konstaterade detta, men samtidigt hoppades han att man nu skulle bygga upp skogshyddan så fort som möjligt.

Man är ju uppväxt med skogshyddan och dess besöksvänlighet som vi alla besökare har upplevt genom åren och då inte minst symboliserande av min farbror född på 1920 talet.

Skogshyddan är en del av Lidköpingshjärtad som vi alla håller kär och det finns inte uttryck för den ledsnad som många nu känner efter denna tragedi.

När jag var där så sa jag till min nära vän Alex att jag absolut kunde tänka mig att ge pengar till en återuppbyggnad av skogshyddan.

Till sist så vill jag rikta mig till de som drivit denna fantastiska verksamhet på skogshyddan.
Ni har mina tankar denna dag. Er betydelse i Lidköping är inte av ord beskrivbart.


Göran