hallo !


Hej !

Jag är i Vänersborg i dag och jobbar med sjukvårdsfrågorna samt förbereder mig inför morgondagens möte med (Mp) Regionpolitiker från Skåne ; Anders Åkesson, Ann Tourne och ev Anders Wallner.

För att diskutera primärvården generelt samt utvecklingsfrågor inom detta område som är bra för mig och Tony och Birgit att ta med oss till Vg-regionen..
Återkommer mer specifikt kring primärvården snart då det kan bli tal om vissa principiella beslut i HSU senare i vår.

Jag tycker som Kjell Hedvall att det känns bra att vi nu fått ner arena-projekt kostnaden inför att vi nu går ut i denna för-budsprocess.  
Men Kjell skriver i sin blogg följande
när det gäller att Kommunfullmäktige den 25/2 skall besluta eller ej om att inleda en upphandling med s,k partnering som mål ?
Vän av ordning kanske vill veta mer om vad detta begrepp partnering står för i denna kontex och därför så erbjuder jag följande förklaring :

Partnering, vad är det?1

- en sammanfattade översättning av The definition of Partnering as a Wittgenstein Family-Resemblance concept2

Partnering är ett komplext begrepp som beskrivs på en mängd olika sätt. Frånvaron av gemensam definition har förklarats med att begreppet ej hunnit mogna. Denna uppsats opponerar ett sådant resonemang och hävdar att komplexa begrepp som partnering inte går att definiera på traditionellt sätt. Istället presenteras en alternativ metod för att definiera partnering med hjälp av matematikern och filosofen Ludwig Wittgensteins tankar.

I likhet med många andra skrifter om partnering har denna studie identifierat ett antal återkommande "nyckelfaktorer".3 Det finns dock en tendens hos författare att blanda ihop generella förutsättningar, komponenter och mål angående begreppet. För att kunna definiera partnering bör fokus läggas på komponenterna.

Utifrån litteraturgenomgången kan följande uppdelning göras:

Generella förutsättningar Ledningens stöd

Tillräckliga resurser

Komponenter Tillit

Ömsesidig förståelse/Gemensamma mål Incitamentskontrakt

Relationsskapande aktiviteter

Regelbundna strukturerade möten

Moderator

Välja medarbetare

Förutbestämd metod att lösa tvister

Öppenhet mellan parterna

Mål Kontinuerlig utveckling

Tillit

Det finns många teoribildningar kring begreppet tillit i affärsrelationer såsom skrämsel-, kalkyl-, relations- och organisationsbaserade. I regel hävdas att tillit är önskvärt i affärsrelationer för att reducera transaktionskostnaderna. Det kan beskrivas med att parter som inte litar på varandra behöver till en större grad reglera affärsrelationen i ett kontrakt. Tillit bedöms vara särskilt viktigt i partnering då kontraktet är tänkt att lämnas mindre komplett för att uppnå flexibilitet i genomförandet. En vidare fråga är hur tillit uppkommer. Teorin menar att det kan baseras på ett gott rykte, uppstå spontant eller utvecklas genom återkommande interaktioner. Det sistnämnda grundas i insikten att båda parter tjänar på samarbete.

Ömsesidig förståelse för varandras mål

Ett realistiskt antagande är att företag på lång sikt främst försöker maximera sin vinst. Det medför en grundläggande konflikt mellan beställarens och entreprenörens mål iom att högre ersättning till entreprenören innebär högre kostnader för beställaren.

1 Tack till Carl-Erik Lilja för den initiala översättningen.

2 Version 2 av Nyström, J. (2003) A Note on Partnering and Wittgenstein's Family-Resemblance concept Working paper No. 45, Real Estate Economics, KTH.

3 13 vetenskapligt inriktade rapporter har studerats. För närmare beskrivning hänvisas till originalskriften.

1

4 Forskningsinriktning som testar ekonomiska teorier i laboratoriemiljö. Daniel Kahneman och Vernon Smith belönades med Nobelpriset i ekonomi 2002 för deras arbete inom experimentell ekonomi.

Partneringlitteraturen beskriver ofta grundtanken i konceptet som en vinna-vinna situation, där uppfyllelse av företagets egna mål också uppfyller det gemensamma målet. Med ovanstående, verklighetsförankrade antagande om vinstmaximering är denna grundtanke en omöjlighet. Antagandet utesluter dock inte gemensamma mål. Även om företagen har motstridande ekonomiska intressen kan de ändå förenas i gemensamma mål såsom säkerhet, bra kommunikation, god arbetsmiljö mm. Dessa underordnade mål är av stor vikt för att partnering ska fungera. I framtagandet av en gemensam målbild för projektet erhålls förhoppningsvis en bättre förståelse av och ömsesidig respekt till motparten.

Incitamentskontrakt

Partnering mellan beställare och entreprenör har beskrivits som ett "gentlemen´s agreement", vilket inte skulle fordra något skrivet kontrakt. Detta kan vara en vacker tanke men framstår som något naivt och knappast användbart i byggbranschen. Generellt finns det tre typer av kontrakt som medför olika incitament

  1. - Fastpris

  2. - Löpanderäkning

  3. - Incitamentskontrakt

Fastpriskontraktet ger entreprenören incitament att dra ned på sina kostnader för att maximera sin vinst. I ett löpanderäkningskontrakt har däremot entreprenören inga incitament att hålla nere kostnaderna. Teorin förutspår att det sistnämnda kontraktet med större sannolikhet levererar en dyrare produkt men med bättre kvalitet än fastpriskontraktet. Incitamentskontrakten kan betraktas som en mellanform av de två ovannämnda kontraktsformerna genom att en eventuell avvikelse från ett förutbestämt pris delas mellan parterna. Därigenom ska entreprenören få incitament att beakta såväl kostnad som kvalitet. Ekonomiska incitament kan också ges för andra viktiga ändamål såsom tid för genomförande, kvalitet, säkerhet, teknikutveckling, samarbete och lägre resursutnyttjande. I dessa fall får entreprenören en penningbonus eller ett avdrag om en förutbestämd nivå över- eller underskrids.

Resonemanget ovan ger intrycket att incitament är att föredra i alla kontrakt. Det är inte en invändningsfri åsikt. Experimentell ekonomi4 har visat att kontrakt utan ekonomiska incitament i vissa fall genererar bättre resultat. Andra incitament än pengar som t ex personlig utveckling, inflytande, kvalitetsmedvetande, meningsfulla uppdrag är ofta undervärderade. Sådana självförverkligande incitament för att arbeta hårdare framställs många gånger som en av fördelarna med partnering.

Relationsskapande aktiviteter

Nyckelpersonerna i projektet från både beställare och entreprenör rekommenderas att träffas så snart som möjligt för att lära känna varandra och skapa gemenskap/laganda. Den första mötet hålls företrädesvis på en neutral plats och har karaktären av en trivselträff.

Regelbundna strukturerade möten

De gemensamma målen bör regelbundet följas upp om de ska ha något syfte. Detta är tänkt att göras av den tillsatta partneringgruppen. De regelbundna mötena ska även utgöra ett forum för problemlösning och förbättringsförslag från alla nivåer hos bägge parter. För att erhålla en flexibel organisation ska gruppen ha mandat att fatta snabba beslut.

2

Moderator

En extern moderator rekommenderas leda partneringgruppens möten för att få ut det mesta möjliga ur sammankomsterna. Dennes roll kan beskrivas som en neutral diskussionsledare, vars uppgift är att se till så bägge parters synpunkter kommer fram på ett balanserat sätt. Moderatorns närvaro sägs vara viktigast vid de första mötena. Det är sannolikt positivt om moderatorn har erfarenhet av partnering för att på ett bättre sätt introducera konceptet för de mindre erfarna.

Välja medarbetare

Eftersom partnering förutsätter en nära relation mellan beställare och entreprenör är det än mer betydelsefullt med en god relation mellan personerna involverade i projektet. Ett lyckosamt genomförande uppnås lättare om deltagarna från början har en positiv attityd till varandra och partnering. För att få "de rätta personerna" i partneringgruppen bör ledamöterna handplockas. Det bör också finnas ett förutbestämt tillvägagångssätt att ersätta personer som inte passar in i gruppen.

Förutbestämd metod att lösa tvister.

Dyra domstolsprocesser i den amerikanska byggbranschen under 1980-talet var vanliga och det påstås att partnering uppkom för att slippa detta. Partneringlitteraturen förespråkar därför en förutbestämd problemlösningsmetod. Problem uppstår vanligtvis i byggnadsprocessen och dessa kan antingen lösas konstruktivt eller destruktivt. Det destruktiva förfarandet karakteriseras av att endast en part står som vinnare, vilket är utmärkande för domstols- eller skiljenämndsbeslut. Alternativt kan parterna diskutera sig fram till en lösning och samtalet bör föras på den nivå i organisationen där problemet uppstod, vanligtvis på den operativa nivån. Endast om tvisten inte kan lösas inom några dagar ska den föras upp till nästa nivå i organisationerna.

Öppenhet

Båda parterna bör vara villiga att dela med sig av sin projektsrelaterade information, vilket förhoppningsvis ska medföra dels bättre förståelse för varandra och en större möjlighet att bidra med förbättringar. Förståelsen för varandras problem är även tänkt att underlätta kompromisser. Öppen redovisning av projektets ekonomi tycks vara en faktor där öppenhet är särskilt påkallat.

Efter ovan presentation av partneringkomponenterna, skall nu Ludwig Wittgensteins tankar introduceras för att hjälpa oss komma närmare en definition av det komplexa begreppet partnering.

3

Wittgenstein familjelikhets begrepp

Ludwig Wittgenstein var av uppfattningen att det inte finns något universellt gemensamt drag för komplexa begrepp. Han såg istället serier av likheter och relationer mellan olika utformningar av t.ex. partnering. Wittgensteins klassiska exempel görs med begreppet spel. Det finns mängder av aktiviteter som kategoriseras under benämningen spel men de saknar en gemensam nämnare. I jämförelser av spel kan vi utgå från bordspel och sedan gå vidare till kortspel, där det finns många likheter men samtidigt faller många bort och nya tillkommer när vi för tanken vidare till bollspel. Tennis, liksom fotboll har en stor uppsättning regler dock med vissa skillnader men när ett barn bara kastar en boll i luften existerar inga regler. Ett komplicerat nätverk av överlappande relationer ingår i kedjan av spel men det finns ingen gemensam nämnare som förekommer i alla utformningar. Wittgenstein kom att kalla detta angreppssätt för familjelikhet. I en familj har vissa av medlemmarna "samma" näsa medan andra har "samma" hårfärg och några går på "samma" sätt men det finns ingen karateristiska som alla innehar.

Partneringblomman

Utifrån den föreliggande litteraturstudien (hänvisning till originalskriften) framgår det att samtliga studerade rapporter nämner tillit och ömsesidigförståelse/gemensamma mål som viktiga komponenter i partnering. Detta tyder på att dessa två komponenter är nödvändiga i alla former av partnering men icke tillräckliga. För att kunna applicera Wittgensteins familjelikhets metod bör en lätt modifiering göras, nämligen att tillåta för två gemensamma nämnare. Det kan då skapas ett nätverk av överlappande komponenter runt de alltid återkommande tillit och ömsesidigförståelse/gemensamma mål. Partnering kan nu beskrivas som en "blomma" där blommans centrum består av de två nödvändiga komponenterna medan övriga kan ses som kronblad. Bladen symboliserar olika utformningar av partnering enligt Wittgensteins modell och blomman som helhet utgör "familjen" av olika partneringvarianter.

Figur 1 Partneringblomman

Regelbundna strukturerade möten

Moderator Tillit Ömsesidig förståelse/ gemensamma mål Välja medarbetare Incitaments- kontrakt Relations- skapande aktiviteter Förutbestämd metod att lösa tvister Öppenhet

4

Partnerskap ex 2

TrenUrbanoprojektet

Blommans tillämpning

Den ovan beskrivna strukturen utgör en praktisk tillämpning av Wittgensteins vaga familjelikhets metod för att definiera komplexa begrepp. Olika varianter av partnering kan fångas inom i denna struktur, vilket visas i följande två exempel.

Det första exemplet är hämtat från byggandet av KappAhls servicekontor. Beställare var KF fastigheter och entreprenör var NCC. Förutom tillit och gemensamma mål innehöll partnering incitamentskontrakt, regelbundna strukturerade möten och öppen redovisning. Partnering varianten redovisas med en punktlinje i fig. 2.

Det andra exemplet är ett anläggningsprojekt, Tren Urbano projektet i Puerto Rico. Beställare var Puerto Rico:s Vägverk och entreprenör var Siemens Transit Team. Förutom tillit och gemensamma mål innehöll partnering moderator, regelbundna strukturerade möten och relationsbyggande. Denna variant av partnering redovisas med en heldragen linje i fig. 2.

Fig. 2 Den applicerade partneringblomman

Tillit

Gemensamma mål

Välja medarbetare

Incitaments-

kontrakt

Relations-skapande aktiviteter

Förutbestämd metod att lösa tvister

Regelbundna strukturerade möten

Öppenhet

Moderator

Partnerskap ex 1

KappAhls kontor

5

Sammanfattning

I denna uppsats har två påståenden gjorts. För det första bör en distinktion göras mellan generella förutsättningar, komponenter och mål angående partnering. Fokus ska ligga på komponenterna för att förstå vad som är unikt med begreppet. Det andra påståendet är att komplexa begrepp som partnering inte kan definieras på ett traditionellt sätt dvs. med en beskrivning av nödvändiga och tillräckliga villkor. Istället föreslås en alternativ ansats utvecklad av Ludwig Wittgenstein, där ett begrepp förstås genom att betrakta dess nätverk av överlappande komponenter. Dessa komponenter är funna genom en litteraturgenomgång, som visar att tillit och ömsesidigförståelse/gemensamma mål är ständigt återkommande. Utöver dessa tillkommer komponenter som tillsammans utgör "familjen" av partnering.

Detta sätt att betrakta varianter av partnering öppnar upp för vidare studier. Förslagsvis skulle metoden kunna avgöra vilka komponenter under givna förutsättningar som genererar efterfrågade mål. Genom att undersöka partnering från Wittgensteins ansats, illustrerad i partneringblomman, bör det även vara möjligt att identifiera nya varianter av begreppet som kan fungera ännu bättre och kanske ge uppslag till fler komponenter som bör inordnas i modellen. Det är betydelsefullt eftersom partnering är ett mångfacetterat och flexibelt begrepp.

Partneringblomman kan även utgöra en gemensam utgångspunkt för att betrakta partnering och därigenom förbättra kommunikationen kring begreppet.

Uppsatsens användbarhet

Uppsatsen syftar inte till att bidra med rekommendationer hur partnering ska genomföras, inte heller ges några ställningstaganden huruvida partnering är bra eller inte. Bidraget är istället inriktat på hur begreppet ska definieras, förstås och utvärderas. Det första klargörandet, att partnering inte kan definieras på ett traditionellt sätt, kan uppfattas som ett steg tillbaka i utvecklingen mot att förtydliga begreppet. I sådana fall bör det ses som ett nödvändigt steg tillbaka för att komma in på rätt väg. Efter konstaterandet att komplexa begrepp inte går att definiera kan en ny och mer rättvisande utgångspunkt tas i Wittgensteins tankar. Hans teorier resulterar slutligen i partneringblomman som utgör ett mer fruktbart betraktelsesätt av det mångfacetterade begreppet.

I en upphandlingssituation har beställaren alltid möjligheten att själv definiera precis hur partnering ska genomföras, dvs. dennes uppfattning av begreppet. Tillvägagångssättet rimmar dock illa med hela samarbetskonceptet, där beslut fattas tillsammans. Istället kan partneringblomman presenteras i förfrågningsunderlaget och beställaren föreslå vilka kronblad som anses viktiga. Genom detta förfarande erhålls en gemensam utgångspunkt för vidare diskussioner om hur entreprenör och beställare tillsammans kan utforma sin variant av partnering, deras gemensamma partneringblomma.

Därutöver underlättar partneringblomman utvärderingar av konceptet. När en person säger att partnering är bra eller dåligt, vad lägger denne då in i begreppet? Det är mycket möjligt att han/hon inte har samma uppfattning av partnering som nästa person. Partneringblomman gör det möjligt att utvärdera partnering variant 1 (som inkluderar blad 1,2,3) mot partnering variant 2 (som inkluderar blad 3,4,5).

6


Kommentarer
Postat av: Gunnar

Det här var ju en 'lättsmält' uppdatering av din hemsida Göran.
Själv så fördjupade jag mig i andra tunga saker på mig egen sida idag. Till exempel sanningen bakom virusattacken i helgen /ler/!
Hälsningar från Magdalenagatan
Gunnar


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback